Fruktansvärld: Undan kommer ingen (album 2025)

I trallpunkarna Fruktansvärlds senaste album Undan kommer ingen finns det ett tydligt släktskap med genrens mest omhuldade svenska uttryck. Det är melodiös, politisk punk i ett arv som går att spåra tillbaka till Asta Kask, Strebers och Radioaktiva Räker. Det är framför allt sistnämnda band som mina tankar går till när jag hör Fruktansvärlds musik. I tvåtaktsdrivet, refrängerna, sättet att socialrealistiskt och krasst måla upp vår samtid i en röd politisk färg, den raspiga intensiteten i sången. Det känns därför självklart att Danne Torro från Radioaktiva Räker gästar Fri, ett av albumets spår. Det känns inte någonstans som en flirt med lyssnarna eller ett stilgrepp för att vinna punkpoäng, utan snarare en naturlig bro mellan då och nu; ett erkännande från en föregångare till ett band som tar fanan vidare med både respekt och självförtroende. För är det något som verkligen ska sägas, så är det att Fruktansvärld gör det här riktigt jävla bra. Fruktansvärt bra till och med, om vi ska hemfalla åt oxymoronska ordlekar.

Även om albumet rymmer många höjdpunkter, är det svårt att inte stanna upp vid Vårda ditt mörker. Det är albumets kanske mest eftertänksamma och vackra spår, och det förhöjs ytterligare av en insats från en av genrens absolut största ikoner, Ulke, som både ramar in och lyfter låten till en annan nivå. Men detta utan att ta någon som helst heder och ära av Fruktansvärlds sångare Thomas Österberg, som även han gör en grym sånginsats såväl här som i övriga låtar på skivan. Från Hofors intet nytt skaldade Radioaktiva räker en gång i tiden, men för mig så är Hoforsuppväxte Österberg något nytt. Räkerna må fortfarande, och med rätta, vara stadens stora söner i punksammanhang, men Thomas Österberg kan bära det sätt att han förvaltar arvet från dem vidare för kommande generationer trallpunkare. Även de resterande medlemmarna i Fruktansvärld, Martin Unoson på Gitarr, Otto Molin på bas och trummisen Torbjörn Dahlén drar sitt strå till stacken för att bygga upp det här vackra maskineriet. Fruktansvärld är utan undantag ett riktigt bra band helt enkelt,

I låt efter låt visar Fruktansvärld upp högklassiga stilprov i klassisk svensk tvåtaktspunk, och skivan i sin helhet står sig bra även mot de allra bästa albumen i genren. Jag tycker inte att det finns några svaga spår på skivan, även om det finns låtar som stannar kvar lite längre i kroppen. Undan kommer ingen är ett svinbra album som står stadigt på sina egna ben i den nutida svenska punken, men som också tryggt lutar sig mot en tradition den förvaltar. Jag är beredd att påstå att det här är en av de bästa svenska trallpunksfullängdare som släppts de senaste fem åren. Kanske tio till och med, men det spelar egentligen ingen roll, vi kan sammanfatta det här med att det är ett album i genrens absoluta toppskikt, oavsett vilken tidsepok vi talar om.