The Hawkins är tillbaka med den andra singeln från sitt kommande album, och I Am The Loser visar återigen hur ledigt bandet rör sig mellan olika uttryck. Det finns ett inte så litet stråk av retropop i anslaget, för att sedan röra sig mot mer klassisk The Hawkins-rock. Eller vad är egentligen klassisk Hawkins? Bandet har aldrig riktigt stått still, utan hela tiden rört sig i olika cirklar i sitt skapande. Men oavsett riktning finns det alltid något omisskännligt där inne, och så även här.
I Am The Loser landar någonstans i skärningspunkten mellan punk och retrorock, denna gång kanske med några tydligare stänk powerpunk än vi brukar få från Västmanlandskvartetten. Det är inte på något sätt oangenämt, och egentligen inte heller så förvånande. Mycket av det Hawkins gör känns som ytterst väl utmejslade popmelodier som sedan skrudats i en rock’n’roll-outfit. För mig är det här en naturlig blinkning av ett band som alltid varit lika hemma i popmelodier som i omhämmade energiurladdningar.
I Am The Loser är snygga körer, en ljuvlig gitarrslinga och ett driv som håller låten uppe från första till sista sekund. Och så Johannes Carlssons fantastiska rockfalsett. Det är tydligt hur väl bandet kan sin rockhistoria. Sverige har gott om grupper som plockar inspiration från tidigare epoker och väver in den i sitt eget uttryck, men få gör det med samma självklarhet och fingertoppskänsla som The Hawkins.
FOTO: Buster Wesslander
Rockfabriken 
Lämna en kommentar