När vi bad svenska punkmusiker att anonymt rösta på sina favoriter inom svensk punk var tanken enkel. Att låta scenen själv peka ut de namn som haft störst betydelse för andra musiker. Resultatet är, som vi skrev i den första delen av serien, högst ovetenskapligt men samtidigt ganska talande. I enkäten fick deltagarna ange upp till tre svar per fråga. Alla omröstningar gäller svenska punkband och musiker genom tiderna. Vad som räknas som punk lämnades öppet för tolkning, och ordet “bästa” ska inte förstås som teknisk rangordning utan som personliga favoriter. Förra gången presenterade vi Sveriges bästa punktrummisar, och en här gången är det dags att avslöja vilka som är Sveriges bästa punkbasister, om musikerna själva får välja.
Jag är inte förvånad över att det blev de här tre namnen som slutade i toppen. Vi har massor av fantastiska basister på den svenska punkscenen, och det finns ett gäng till som absolut också hade platsat här. Men denna trio tillhör utan någon tvekan svensk punks finest, och det tycker uppenbarligen deras branschkollegor också. Nu kör vi.
1. Inge Johansson (Gatuplan, Vägsjäl, Attentat)
Inge Johansson är i dag högaktuell på den svenska punkscenen genom sitt band Gatuplan. Han spelar även bas i Attentat och är tillsammans med Ulke Johansson och Dadde Stark en del av den nystartade trion Vägsjäl. Hans närvaro på scenen sträcker sig dock långt tillbaka. Under mer än tre decennier har Inge varit en centralfigur i svensk punk, inte minst genom band som The (International) Noise Conspiracy och Totalt Jävla Mörker. Han är dessutom en av få svenska punkmusiker som spelat i ett utländskt stort punkband, genom sitt medlemskap i det amerikanska bandet Against Me!. Inge Johansson har genom åren gjort sig känd för att vara tydlig i sina ställningstaganden och för ett starkt engagemang i frågor om rättvisa och solidaritet, och är både en av Sveriges mest respekterade och meriterade punkbasister.
2. Mart Hällgren (De Lyckliga Kompisarna)
Mart Hällgren är mer än något annat känd som sångare och centralfigur i De Lyckliga Kompisarna, ett av Sveriges mest ikoniska punkband genom tiderna. Samtidigt är hans hypersnabba driv i basen en central del av bandets musik och en viktig förklaring till den energi som gjort DLK till ett återkommande namn i den svenska punkscenens historia. Med ”Hockeyfrilla” skapade Mart och hans bandkamrater troligen den mest spelade trallpunklåten i Sverige. Den har dessutom letat sig in i svensk humorkanon genom Killinggänget. För punkscenen är det dock framför allt Hällgrens långvariga bidrag till musiken som väger tyngst. Debutalbumet Le som en fotomodell var en av de mest betydelsefulla skivorna från den svenska trallpunkvågen på 1990-talet, och är idag en av de största svenska punkklassikerna. Vid sidan av DLK har Hällgren också haft en solokarriär under namnet Totalegon och varit med och grundat bandet Ubba
3. Frida Ståhl (The Baboon Show)
Sedan tolv år tillbaka är Frida Ståhl basist i The Baboon Show, en av Sveriges mest omtyckta liveakter på rockscenen. Frida är en omistlig del av den energi som blivit bandets signum på scen, likväl som i drivet i Baboon Shows fantastiska hybrid av punk och rock’n’roll på studioalbumen. Hon har även spelat i rockbandet Lapuma och har, precis som ovan nämnda Inge Johansson, en internationell karriär i bagaget. Ståhl spelade under flera år i det amerikanska hårdrocksbandet Meldrum, och den erfarenheten går igen i både hennes eget spel och i den energi och attityd som präglar Baboon Show. Frida Ståhl står för en tämligen unik kombination av spelskicklighet, attityd, energi och personlighet. Det är egenskaper som gjort henne till ett av de mest respekterade namnen bland svenska punkbasister.
Dessa tre basister har sin välförtjänta plats på toppen av denna lista, och även i den svenska punkhistorien. Alla tre har gjort bestående avtryck, och är dessutom än idag högst relevanta och fortsätter att ge oss fantastisk musik både live och på skiva.
Nästa gång presenterar vi landets främsta punkgitarrister.
FOTO: Diego Aldabaldetrecu
Lämna en kommentar