Det har blivit dags för den tredje delen av vår serie om Svensk punks bästa enligt musikerna själva. Utgångspunkten var enkel när vi bad svenska punkmusiker att anonymt rösta fram sina favoriter inom svensk punk. Vi ville ge scenen möjlighet att själv lyfta fram de namn som betytt mest för andra musiker. Varje deltagare fick ange upp till tre svar per fråga, och omröstningarna omfattar svenska punkband och musiker genom hela genrens historia. Vad som definieras som punk har medvetet lämnats öppet för egen tolkning, och begreppet “bästa” ska inte ses som en teknisk värdering utan som uttryck för personliga favoriter. Så med det sagt, det är dags att presentera Sveriges bästa punkgitarrister när artisterna själva får välja.
1. Simon Dahlberg (De Lyckliga Kompisarna / The Baboon Show)
Simon Dahlberg rör sig i två av den svenska punkscenens mest etablerade liveband. Både De Lyckliga Kompisarna och The Baboon Show har under lång tid byggt sitt rykte på en intensitet och närvaro på scen som få andra når upp till, och Dahlberg är i dag en självklar del av det sammanhanget i bägge banden. I The Baboon Show har han klivit in efter Håkan Sörle, en gitarrist känd för sin höga tekniska nivå. Att axla den rollen kräver både precision och självförtroende, och det är egenskaper Dahlberg bär med sig även i sitt arbete med De Lyckliga Kompisarna, där det furiösa tempot är en central del av bandets uttryck. Konceptet gitarrhjältar finns inte på samma sätt inom punken som inom metal. Men när samtalet rör tekniskt kunnande och förmågan att fullt ut bemästra sitt instrument är Simon Dahlberg ett av de namn som oftast återkommer på folks läppar. Det är i kombinationen av snabbhet, attityd och teknisk nivå som Simon placerar sig i den absoluta svenska toppen av punkgitarrister. Det är en balans som få bemästrar över tid, men som blivit en naturlig del av hans position på den svenska punkscenen.
2. Kapten Grå (Lastkaj 14 / Wirre / Solo)
Kapten Grå är starkt förknippad med Lastkaj 14, där han varit en central del av bandets utveckling under många år. Parallellt har han även synts som gitarrist åt Wirre, samt i egna soloprojekt. Grå visar att han både behärskar att spela snabb punk med hög teknisk nivå och att skapa finstämda, gitarrbaserade visor. Men hans roll stannar inte vid det rent instrumentala. Grå är också en viktig del i att bygga arrangemang och sammanhang i Lastkajs musik, där hans insatser bidrar till de nyanser som får helheten att lyfta. På scen är hans närvaro lika tydlig. Leendet, som nästan alltid finns där, sprider en känsla av trygghet och värme, även när musiken rör sig in i mörkare områden. Det är en balans som blivit en del av bandets uttryck, där hans gitarrspel och musikalitet också bär fram det vackra som bryter igenom svärtan.
- Ulke Johansson
3. Ulke (Vägsjäl / Strebers / Dia Psalma)
Micke “Ulke” Johansson är en av de mest etablerade gestalterna inom svensk punk, och en av de enskilda personer som gjort mest avtryck på hur den svenska punken låter i dag. Som grundare, frontman och låtskrivare i Strebers var han med och formade ett av landets mest inflytelserika punkband genom alla tider, och hans sätt att sjunga, spela gitarr och skriva låtar har i hög grad satt ramen för vad som kommit att definiera svensk trallpunk. Hans gitarrspel i Strebers är stilbildande på en nivå som saknar egentliga motsvarigheter inom genren i Sverige, och fortsätter än idag att inspirera nya band på scenen. Och Ulke själv visade senast härom året med Vägsjäl att han inte är klar själv heller.
När man ser till helheten framträder tre gitarrister med olika ingångar till scenen, men med en gemensam nämnare i ett tydligt och långvarigt avtryck. Från formativa insatser i svensk punkhistoria till en fortsatt närvaro i nya sammanhang. I mina ögon en väldigt fin påminnelse om hur svensk punk formas över tid, av personer som både för traditionen vidare och samtidigt fortsätter att utveckla den.
I nästa artikel presenteras Sveriges bästa punksångare enligt musikerna.
FOTO: Chelsea Van Den Brande
Rockfabriken 
Lämna en kommentar