Jag har aldrig haft någon riktig relation till vare sig Patrik Wirén eller till Misery Loves Co, med vilka han byggde sig respekt i rockvärlden. För mig har det hittills helt ärligt bara varit namn. Varken bu eller bä. Men det här, det är så orimligt jävla bra att jag skäms en smula för att... Fortsätt läsa →
Den svenska punkscenen formade så väldigt mycket av min musikaliska identitet, bland annat vetskapen om att musik kan vara både ett uttryck, ett berättande och ett tillstånd. Och att musik så väldigt mycket mer handlar om att förmedla och / eller skapa en känsla än om ett tekniskt kunnande. Att de två sakernas korrelation inte... Fortsätt läsa →
Nomy är en av de där artisterna som rör sig helt vid sidan av den vanliga musikscenen. Han spelar inte live, gör inga intervjuer, syns inte på festivaler. Istället har han sedan mitten av 00-talet byggt upp en lojal lyssnarskara på egen hand, genom datorn och framför allt genom sin musik. Nästan allt är hans... Fortsätt läsa →
Hotellbaren på Scandic Malmen. Klockan är strax före klockan åtta en tisdagkväll i maj, och jag har stämt träff med Fred Burman, gitarrist och sångare i Satan Takes A Holiday, för en intervju. Det känns naturligt att låta vårt samtal ta sitt avstamp i det faktum att bandet nyligen hottat upp redan briljanta spåret Traps!... Fortsätt läsa →
Jag har alltid tänkt på rock som något skitigt. Ibland en doft av replokal och gamla fimpar, ibland atmosfären av ett skabbigt hotellrum där det känns som det knullats lite för mycket utan att någon vädrar. Något som får skaver i kanterna. Ofta, men inte alltid, något farligt, en känsla av desperation och annalkande katastrof.... Fortsätt läsa →
När Stjärnor släpptes tidigare i år var det mycket som föll på plats direkt. Inte för att den påminde om något vi redan hört, utan för att den kändes självklar. Med Ulke, Inge Johansson och Dadde Stark i samma rum är ribban naturligtvis hög, men låten visade att mina och andras farhågor var helt ogrundade.... Fortsätt läsa →
Not The New Messiah är ett rockprojekt där musikern, journalisten och komikern Erik Berglund samlar sina musikaliska idéer, och där han står för allt låtskrivande, samt all sång och gitarr. Jag har fått förhandslyssna på de tre låtar som tillsammans utgör den kommande EP:n Alpha Superior. Tillsammans med Alexander Avelin (bas, produktion) och Olle Holst... Fortsätt läsa →
I snart tre decennier har Hardcore Superstar varit ett av de mest energiska och underhållande banden på den svenska rockscenen. Jag fick chansen att ta ett snack över telefon med bandets sångare Jocke Berg om framtidsplaner, musikens drivkraft och varför Hardcore Superstar fortfarande är ett av landets mest dynamiska rockband. Det känns som om ni... Fortsätt läsa →
Crash Nomada har under ett antal år funnnits i min periferi, men utan att jag egentligen grävt mig ner i dem på allvar. Jag kan egentligen inte peka på varför; varje spår på senaste skivan Innan mörkret faller visar att bandet hanterar sin etnopunkiga visrock på ett ypperligt sätt, både som musiker och som låtsnickare,... Fortsätt läsa →
Det svenska rockbandet Casablanca hann typ både komma och gå innan jag riktigt förstod vad som hänt. Mitt första möte med dem var, precis som för många andra, när de ställde upp som mellanakt i Melodifestivalen tillsammans med Malena Ernman. Jag gillade både take och sättningen, med ett helt gäng musiker som jag sympatiserar med... Fortsätt läsa →
Rockfabriken 