Jag upptäckte The Baboon Show på allvar när de släppte albumet Punk Rock Harbour år 2010. Före det var de mest ett namn för mig, men den skivan hittade mig direkt. Jag gick snabbt igenom det de tidigare gjort, och har följt allt de gjort sedan dess. Men Punk Rock Harbour är och förblir deras... Fortsätt läsa →
Det känns lite märkligt att slå mig ner mittemot en person som – trots att han är ett år yngre än jag – har haft ett så stort inflytande på mitt liv, åtminstone musikaliskt. För ‘Le som en fotomodell’ med De Lyckliga Kompisarna var inte bara en skiva jag gillade – det var skivan. Den... Fortsätt läsa →
När The Accidents bildades i Örebro i början av milleniet var det ingen startpunkt. Det var snarare en fortsättning på en historia som redan pågick i replokaler, i skivsamlingar, i spruckna högtalare, på rockklubbar, i små studios, på fester. Bandet föddes i ett sammanhang, men styrde direkt mot något eget. När Poison Chalice, deras andra... Fortsätt läsa →
Det är inte Borgerlig Begravning som är ovanligt unga – det är vi andra som blivit gamla utan att riktigt fatta det. Intervjun som följer handlar inte om ålder, egentligen. Den handlar om ett av Sveriges bästa punkband just nu. Om Parasit – en skiva som redan känns som en modern punkklassiker. Och om den... Fortsätt läsa →
Under en, om än relativt kort, period på nittiotalet var Dia Psalma ett av Sveriges absolut största rockband. Och även om man inte ska ta ifrån sångaren Ulke och hans bandkompisar att de bildade skola för hela den svenska genren av folkmusikpunk som växte fram under decenniet, var det ändå med Strebers som allt började.... Fortsätt läsa →
Få saker slår känslan när musik träffar så där oförberett rakt in i dig, in i allt som kan gå igång i din kropp. Den där kicken, rushen, adrenalinet. Och vad Backyard Babies 'Total 13' träffade mig när den kom. Bandet var inte helt nytt för mig. Dregen hade byggt sig ett ordentligt nationellt namn... Fortsätt läsa →
Den svenska ängsligheten nådde sin peak i mitten av 90-talet, en tid då den popkulturella eliten dikterade vad som var rätt och fel. Killinggänget, Expressen Fredag, Pop och en handfull musikjournalister satte agendan, och den falska individualismen var egentligen bara en kamp om att vara stå längst fram och posera för denna jury. Mitt i... Fortsätt läsa →
I Rockfabriken Podcast kommer jag varje vecka att ta upp en skiva som gjort skillnad för mig. Inte nödvändigtvis de mest hyllade, de mest inflytelserika, eller ens de mest självklara. Utan de skivor som på ett eller annat sätt fastnat. De som lämnat spår, som förändrat något i mig, som fått mig att se saker... Fortsätt läsa →
Mimikry är ett band som har åldrats med mig, och som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Jag har följt dem sedan de skivdebuterade för ett kvartssekel sedan, och under de mer än trettio år de har funnits som band har de hunnit släppa nio fullängdsalbum, starta en egen festival och spela ett oräkneligt antal... Fortsätt läsa →
Sleazeveteranerna i Crazy Lixx hintade upprepade gånger under hösten om hur det kommande albumet Thrill of The Bite skulle låta, och när det väl släpptes för en dryg vecka sedan lät det exakt som jag förväntade mig. Och det är på inget sätt negativt – tvärtom. För om något ska vara förutsägbart, så är det... Fortsätt läsa →
Rockfabriken 