Randy: Welfare Problems (2003)

I det lilla västmanländska samhälle jag växte upp i fanns en klassisk hejarklacksramsa som med fördel skanderades när man hade några promille i sig: “O-A, O-A-E, vi är Fellingsbroare!” På samma tema inleder Randy vad som kanske blev deras största ögonblick i karriären, låten ‘X-Ray Eyes’. Jag hade inte blivit förvånad om det stått J.Ramone... Fortsätt läsa →

Gyllene Tider – Moderna Tider (1981)

Gyllene Tiders självbetitlade debutalbum släpptes våren 1980, men det var med uppföljaren Moderna Tider som kom året efter som Per Gessle inte bara markerade sin position som ett av landets mest begåvade låtskrivare, utan också lämnade ett permanent avtryck på den svenska pophistorien. Föregångaren innehöll förvisso de numera klassiska Gyllene Tider-låtarna Flickorna på TV2 och... Fortsätt läsa →

Jag skriver inte recensioner

Jag fick frågan om varför jag bara skriver positiva recensioner på Rockfabriken. Jag tänkte jag skulle göra någon sorts försök att förklara mig. Eller kanske i alla fall bjuda in er i mitt huvud en stund.   Jag ser inte min uppgift som att vara någon domare över ett bands verk, utan som någon som vill... Fortsätt läsa →

Intensiven: Svarta sånger (2024)

En känsla av vacker ensamhet vilar över varje ackord i Intensivens nya EP Svarta Sånger. Bandet, frontade av sångaren Adam Nilsson från bland annat Tysta Mari och Stilett, vänder sig mot de mörka hörnen. Det är musik som hittar in under huden, som väcker minnen och tankar jag trodde jag lämnat bakom mig. Skärvor av... Fortsätt läsa →

Borgerlig Begravning: Parasit (2023)

Borgerlig Begravning har på bara några år skakat om den svenska punkscenen, och med sin andra skiva Parasit cementeras bilden som ett av landets mest spännande band i genren. Sex år in i karriären är den äldste i bandet 21 år och den yngste 16, men med det sagt har Borgerlig Begravning inget som helst... Fortsätt läsa →

Bad Reputation (2018)

Det är inte bara den musikaliska aspekten som gör Joan Jett till världens kanske coolaste rockmusiker, utan även hennes person. Kanske till och med snarare det. Hennes patos och attityd till såväl branschen som livet och vår värld i stort. Den perfekta balansen mellan couldn't care less och den högst påtagliga närvaron när det verkligen... Fortsätt läsa →

The Strollers: Falling Right Down! (1999)

Jag är uppväxt i trakterna kring Örebro, och det var i min generation av sjuttiotalister som en punkscen växte fram där under första halvan av nittiotalet. Det fanns en stilmässig bredd i gemenskapen, där band som One Chord Wonders, Charles Hårfager, Voice Of A Generation, Peepshows och givetvis Millencolin föddes och utvecklades.Dessa band hämtade sina... Fortsätt läsa →

Skapa en webbplats eller blogg på WordPress.com

Upp ↑